onsdag 6 januari 2010

Årskrönika

Jaha, årskrönika borde väl även katter göra, antar jag. Faktum är att vi och 2009 är exakt lika långa, för vi föddes faktiskt sent på nyårsafton 2008, i en låda med trosor…

Januari
Vi, Humle och Dumle fast det hette vi inte då förstås, rasslar runt i det som snart får namnet Baazhuset. Dumles favvo-leksak är en blå glitterboll och Humles bästis är batteriet till skruvdragaren.

Februari
Fortsätter att göra det kisseungar gör mest: äta, skita, klösa, äta, skita, klösa…

Mars
Blir utlagda som annons på sajten ”Ponnybörsen”, logiskt nog. Vår blivande smarta pappa hittar oss där såklart!





Helt oemotståndliga, såklart!
Den sjätte mars träffar vi vår blivande mamma och pappa, som rynkar på näsan när de ser oss, eller beror det på stanken i vårat hus?? Uttrycket Baazhuset myntas. Dumle visar redan nu sociala talanger och gosar hej vilt, medans Humle hellre umgås med ovan nämnda batteri.
Vi får också de charmiga arbetsnamnen Bajs och Bajs. Dock utlovas avhämtning om en vecka.

Fredagen den 13:e (hur tänkte de där egentligen) blir vi avhämtade av två förväntansfulla, nyblivna kattägare. De har med sig en snygg, designad rottingkorg, som vi ska åka hem i. Vi sitter snällt i korgen ända fram till bilen (ca 45 sek) och 100 meter på vägen (ca 1 minut). Då har vi listat ut att gallret i korgen är väääldigt luftig och vi promenerar helt sonika ut. Lätt panik utbryter i bilen, tills den stannat och kissarna stoppats tillbaka i korgen, som nu säkrats med en påse från ”Rut”. Resten av resan (en dryg, mycket dryg halvtimma) gnäller, spyr och bajsas det frenetiskt bakom påsen.
Väl hemma i lägenheten, som ligger på en gata som nästan låter som Bajsgatan, blir det handfatet omgående beroende på diverse missöden under hemresan. Våra arbetsnamn har visat sig vara ganska målande…
Annars finner vi oss snabbt tillrätta i lägenheten och mammas ryggkliare blir en kul lekkamrat. Den är dock gjord av bambu och försvinner snart mystiskt. Vid försvinnandet förekom rassel från sopnedkastet; är detta verkligen bara ett sammanträffande??
En annan liten förtretlighet är den attans höga sängen. Mamma och pappa vänjer sig dock ganska snabbt vid det intensiva klösande som uppstår när kissklor klättrar uppför sängkjol.

April
En ganska vanlig, allmän kisseungemånad. Lågvattenmärket är när elak person i vit rock hugger oss med vaccinationsspruta. Inte nog med det; blir instängda i buren och bilen före och efter övergreppen! Dock utan missöden.
Det bäst med april är att vi äntligen får riktiga namn. Humle efter pappas favoritväxt och Dumle efter mammas stora passion.

Maj
Ännu en lugn och skön månad.
Sista helgen i maj träffar vi mormor och morfar för första gången. Förväntningarna är högt uppskruvade, men vi lyckas låta bli att klösa mormor ”så att blo’n sprutar!!”.

Juni
Livet blir plötsligt extremt konstigt. Vi får presenter hela tiden! Påsar, kartonger och högar med saker växer på vardagsrumsgolvet. Köket spärras dessutom av och dörrar dyker upp inomhus som försvårar vildsint omkringspringande avsevärt. Dock kan vi nu ta oss upp till sällan skådade höjder med hjälp av presenthögarna.

Vi hjälper också till att packa, bygga och måla hela tiden nästan.






Juli

Vi får också gå ut för första gången; dock är det ingen större hit. Nån form av koppel träs på oss och balansen försvinner därmed. Dessutom finns det mycket otäckt därute; flugor, myror, bilar… you name it!

Mitt i alltihopa är det dags för bilen och korgen igen. Inte så farligt längre. Dumle gnäller en stund mest för principens skull, men Humle somnar omgående och blir bara liiite irriterad av att Dumle trampar på hennes huvud.
När vi får komma ut är den där med vita rocken där igen! Och sen blir det svart. När vi vaknar igen snurra världen och vi åker hem igen. Hemma får vi nya halsband, som, ärligt talat, inte ser riktigt kloka ut! Mamma, du har ju stil i vanliga fall men vad gick snett här egentligen?





Augusti
Golvutrymmet krymper alltmer, men antalet kuliga högar att klättra på ökar i samma takt. Vi kan till exempel båda två numera komma upp på et nybyggda klädskåpet som står i hallen och därifrån hoppa vidare upp på garderoberna och sen ligga och gotta oss bland förlängningssladdar, glödlampor och tändvätska.




September
Jaha, plötsligt försvinner allt det roliga! Och en dag försvinner vi också iväg med bilen.

Det nya pläjset är faktiskt riktigt roligt. Det finns nämligen en trappa där och den kan man jaga varandra i och ramla springa i.
Kopplen åker också på ett par gånger och här är det MYCKET bättre ute. Det luktar extremt intressant och vi misstänker båda att här finns det både det ena och det andra att sätta tänderna i. Vi träffar också grannens kisse Alice för första gången; Humle träffar henne på avstånd och Dumle med högertassen.

Oktober
Alla våra leksaker, aka påsar, lådor, väskor och kartonger, försvinner!
Men äntligen får vi gå ut själva! Hur spännande är inte det! Mamma och pappa glömmer altandörren öppen, fast de går efter oss ut… Fattar inte det där riktigt.
Det första bytet hemförs av en stolt Dumle: ett syrenblad!



Pappa installerar också en egen lucka till bara oss i altandörren! Den är fruktansvärt bra och äcklig! Bra för att vi kan gå ut och in när vi vill, äcklig för att det blåser så i den och den slår tillbaka om man inte går igenom den tillräckligt snabbt! Den gör också att det är lätt att ta in fångade möss och visa för mamma och pappa. De blir så glada att de skriker och genast vill ha mössen. Sen försvinner mössen mystiskt; undrar om de äter upp dem? Vi såg att de kollade på TV och där handlade det om folk som åt möss, sådetså!!


November
Vi försvinner varsin gång! Eller försvinner och försvinner… Vi vet hela tiden var vi är, men nån elak rackare har stängt dörren, så att vi inte kan gå hem. Inget kul alls! Men när vi väl kommer hem är det desto roligare! Vi får godis och de pussar nästan ihjäl oss! Humle väljer dock att ge sig själv utegångsförbud under två veckor efter sitt försvinnande.
Dumle har inte tagit nån större lärdom och lyckas dessutom åka på stryk av tuff katt från grannområde. Han blir så tagen av detta att han bajsar på sig i rena förskräckelsen, stackarn!

December
Vara ute är livet!! Vi leder musjakten över pappa med 13-4 när året tar slut och vi fyller ett år.
Mitt i december är det flera partyn i huset också. Vi får vara med ibland och då ligger vi mest under bordet bland alla fötter och biter bara lite på gästerna, men mest värmer vi deras fötter!
Ett party är det massor med folk på, och då blir vi instängda i sovrummet! Rätt skönt faktiskt , för alla som kommer in klappar och gosar en stund och sen går de igen, så att vi får sova i lugn och ro. Perfekt!
Det där med födelsedag fattade vi nog inte riktigt, men det var himla god mat den dagen! Nu måste dock mamma och pappa sluta vråla ”tomma nu tissenungarna!” över hela området! De skämmer ju ut oss! Vi är faktiskt vuxna katter nu!!