fredag 31 juli 2009

Äppel-Päppel

Som kanske är bekant så heter våra katter Humle och Dumle. Känner du för att gissa varför vi valde just dessa namn är du välkommen att försöka. Utlovar inga priser, men nåt kanske går att ordna…

Nu till det viktiga budskapet i detta inlägg!
Igår kväll satt vi, jag och min fru, i soffan och glodde på film; Sunshine. En rätt märklig historia om hur solen håller på att slockna och en räddningsraket skickas ut för att re-boota solen. Sju år tidigare hade en annan expedition misslyckats, och nu var det alltså dags för nästa försök. Skall inte avslöja hur det går för det är inte heller viktigt i just detta sammanhang.
Under filmens gång smaskar Len i sig ett äpple och på äpplet sitter i vanlig ordning ett litet klistermärke. Vem sätter egentligen dit dem? Just dessa äpplen hette Südtirol och kom logiskt nog från… Italien. I Italien finns väl inga pakistanska barnarbetare???





Nu tappade jag tråden igen! Nyss nämnda klistermärke placerades under min ena stortå. Litet roligt skämt tyckte Len. Jag glömde raskt bort lappen; skämtets glans falnade så att säga ganska snabbt. Följaktligen gick jag till sängs med klisterlappad stortå.
Framåt nattkröken, vet inte riktigt när, vaknar jag till av att någon tuggar på min stortå… Vanligt trög hjärna i samarbete med sömngrumlad dito får inte riktigt ordning på vad som händer utan föser bort förmodad katt med foten. Förmodad katt låter sig inte stoppas av detta, utan fortsätter att gnaga på min stortå. Smärre ljus går upp i mitt huvud och jag inser att i mörkret, under täcket har en av katterna hittat ett litet klistermärke finurligt undangömt under min stortå. Vilken av katterna det nu var gjorde ett storartat jobb med det trilskande märket. Det tog nog ett tiotal försök innan lappen gav med sig, men ingen skada skedde med min tå. Det var egentligen inte den som det tuggades på fattade jag så småningom.

När jag berättade om denna episod för Len var hennes första kommentar: ”Tog du märket ifrån dem? Inte? Jamen, då har dom ju ätit upp det!!”
”Ja, älskling så är det nog. Tyvärr var jag på gränsen till medvetslöshet och tänkte inte riktigt på att jag borde jaga katt genom lägenheten för att därefter magpumpa honom/henne!”

Tough luck, kissarna! Hoppas ni överlever! Det är ju ändå vi som får ta konsekvenserna när lådan skall rensas.

3 kommentarer:

  1. Hahaha... skrattar så jag gråter! Som en god hustru borde jag givetvis ha frågat hur det gick med tån FÖRST! Jaja är man omedelbar så är man... //Fru LenaSpena

    SvaraRadera
  2. Humle och Dumle...mitt tips är att de fick namnen på grund av /tack vare ditt intresse för humledrycker och för att din fru är söt som en Dumlekola.

    Klarar inte en katt av att käka ett klistermärke har den inte rätt att kallas katt utan ska då sorteras in under den betydligt mesigare arten hund. Katter styr och hundar lyder.

    SvaraRadera
  3. Kommenterar med skrattårar i ögonen och lovar att aldrig sätta några små lappar på sambons tår, har däremot lyckats med både pannan och rumpan. Ni karlar har det inte lätt! Annars heter husets herre Svante Piggelin 3,5 år. Stor jägare som älskar att leka kurragömma på kvällarna och hatar det extra nyttiga torrfodret med fisksmak.

    Ha det gott!

    Anette

    www.shabbychickort.se

    SvaraRadera